Så arbetar Lärargalans jury

Hur går juryprocessen till?

Juryarbetet följer en metodisk och kvalitetssäkrad process där samtliga av landets län finns representerade i juryn för att garantera en bred, nationell förankring. 

Det är inte Beatastiftelsen som väljer vinnare, utan oberoende lärare, f.d. pristagare som representerar varje län, som är sakkunniga och har förkovrat sig i kriterierna och den senaste skolforskningen.

Arbetet inleds så snart elevernas nomineringar har tagits emot. En första noggrann gallring inleds för att identifiera de mest framstående kandidaterna, utifrån fastställda urvalskriterier. 

Därefter vidtar ett omfattande kvalitetssäkring genom en strukturerad referenstagning. I detta skede kontaktas berörda rektorer för att formellt säkerställa att kandidaterna uppfyller grundkraven: giltig lärarlegitimation samt minst tre års yrkeserfarenhet. Rektorerna bidrar även med utlåtanden kring lärarens dagliga gärning och bidrag till skolans utveckling. För att få en fullständig och objektiv bild inhämtas ytterligare perspektiv från kandidaternas kollegor.

Processen kulminerar i ett slutgiltigt jurymöte. Här granskas och utvärderas de 21 slutkandidaterna inom respektive kategori, varpå vinnarna koras genom en formell omröstning. Den kandidat som erhåller flest röster utses till årets pristagare.

Vad tittar juryn på?

Vi utgår från tydliga kriterier kopplade till lärarens praktiska arbete: hur läraren skapar engagemang, bygger trygga relationer och ger elever möjlighet att lyckas. Det är inte popularitet eller antal nomineringar som avgör, utan hur väl kriterierna uppfylls i klassrummet och skolvardagen. Kriterierna är framtagna tillsammans med skolutvecklare och forskare.

Hur kvalitetssäkrar ni arbetet?

Vi gör grundliga bakgrundskontroller: vissa frågor har enkla ja/nej-svar, som om läraren har lärarlegitimation. I dialogen med både rektorer och kollegor till läraren framkommer ofta tydliga exempel på lärarens praktiska handlingar samt kompetens i vardagen, som vi tar med i beräkningen i juryarbetet.

Vad är nytt inför 2026?

Både kriterier och process har uppdaterats tillsammans med skolutvecklare och forskare, bland andra Simon Hjort, lektor och lärare inom skolutveckling och undervisningsförbättring, Eva Norén, Professor inom matematikundervisning på Stockholms universitet och Emelie Hallenberg, doktorand institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), Linköpings Universitet. 

Målet är en ännu tydligare, mer transparent och kvalitetssäkrad process, där fokus ligger på lärarens konkreta handlingar. Vi ser över processen varje år för att göra den så rättssäker och objektiv som möjligt: samma lärare ska lyftas fram oavsett vilken jurymedlem som läser nomineringarna.